Recension på Horton

Elefanten Horton upptäcker att det finns en liten stad på ett dammkorn som han hittar. Men med sina stora öron är han den enda som kan höra vad borgmästaren i dammkornsstaden Whoville säger; och alla dåligt hörande djungeldjur tycker att han är schizofren eftersom DOM inte hör något från det. Den mest skeptiska av alla är en lila kängurumamma. "Om man inte kan höra, se, eller känna det, finns det inte", säger hon tvärsäkert. Men Horton svarar att en person är en person oavsett hur liten den är. Dessutom har han större problem - blomman som Whoville sitter på har slitits loss från sin stjälk och Horton måste komma på ett sätt att rädda Whoville från att utplånas.


Jag säger bara denna måste man se! Denna film är ju sååå söt och rolig:) jag menar Jim Carrey som spelar Horton gör en grymt bra roll det påmminer mycket om Grinchen som jag förövrig älskar men små saker som när Horton ska bada så gör han öronen som en badmössa:) Även Steve Carell som borgmästaren i Whoville är grymt rolig:) och hela filmen går igenom med en liksom skön känsla och självklart en del skratt och det görs mycket att Jim Carrey är mer, och man känner igen sig mycket i djungelboken med att elefanter glömmer aldrig som man även hör i Djungelboken och att dom är allmänt fega:P men ett måste att se om man älskar ex Hitta Nemo eller Ige Age


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0